BBirger Kaipiainen

Birger Kaipiainen (1.7.1915-18.7.1988) är en av Finlands mest uppskattade och internationellt bäst kända keramikkonstnärer. Han gjorde en lång karriär på Arabia-fabrikens konstavdelning, där han skapade tusentals unika keramiska konstverk, och dessutom en del serviser, som Apila och Sunnuntai år 1970.

Birger Kaipiainen är känd för sin romantiska och färggranna stil, som ansågs exotisk av hans samtida landsmän i Finland. Han lade ner enormt mycket uppmärksamhet på detaljerna och dekoreringen av sina verk, vilket typiskt illustreras av att han fäste hundratals glaspärlor vid ett enskilt konstverk, och att han fyllde allt tomrum i ett konstverk med olika ornament. Enligt Harri Kalha, som är docent i konsthistoria vid Helsingfors universitet, sammanblandade Birger Kaipiainen som konstnär olika kategorier, och väcker fortfarande frågor. Hans egenartade, mystiska bildfantasi förtjusade redan hans samtida, men å andra sidan tog man också avstånd från det ymniga bildspråket inom den dåtida moderna designen. I konstnärskretsar förundrade man sig över den kolossala utsmyckningen. Idag hämtar keramiker i stället inspiration ur ornamentiken, formgivare ur färgerna, och konstnärer ur de organiska, ”kaipiainensiska” motiven.

De mest typiska motiven för Birger Kaipiainen var till exempel blommor (särskilt violer), kvinnofigurer, fjärilar, trollsländor, frukter, bär och fåglar (särskilt spovar och lärkor). Han hämtade inspiration såväl ur naturens mångfald som ur konsthistoriska stilperioder och den klassiska keramikkonsten. Birger Kaipiainen älskade litteratur, klassisk musik, opera, balett och societetfester, särskilt tillsammans med Armi Ratia, Marimekkos grundare. Birger Kaipiainen har beskrivits som en keramikmålare, som lekte med former. Han trivdes på gränsen mellan det tvådimensionella och det tredimensionella. I hans keramiska unikverk syns såväl kubistiska som surrealistiska inslag. Han fick också intryck av bysantiken, den tidiga renessänsen, och den karelska mystiken. Ingenting verkade hämma hans fantasi, och i sin 60-årsintervju sa han mycket riktigt: ”Fantasi kostar ingenting. Det har inga gränser och ingen kan säga var fantasi slutar.”

Enligt Birger Kaipiainens långtida assistent, Terho Reijonen, berömde konstnären aldrig sina egna verk. Ibland kunde man trots allt märka, att ett verk behagade honom mer än ett annat. Det inspirerade honom att fortsätta i samma stil, med samma färger, med samma djur- eller växtmotiv. Birger Kaipiainen har mycket riktigt konstaterat, att det nya har sitt ursprung i det gamla. Han älskade att arbeta även med andra material än keramik. Han gjorde otaliga teckningar, målade tavlor, och designade till exempel de kända tapeterna "Kiurujen yö" och "Ken on kiuruista kaunein", som har hört till de mest sålda finska tapeterna från 1950-talet ända till denna dag. Han designade också flera uppsättningar av rollkostymer för operans och balettens räkning, och tygdockan "Annamolla" för Anna-tidningens läsare år 1967.

Birger Kaipiainen var en passionerad formgivare, som fortsatte arbeta nästan dagligen även under sin pensionstid, tills han som 73-åring dog efter en normal arbetsdag. Hans arbetskamrat Oiva toikka minns: ”Den aristokratiska Birger Kaipiainen var keramikens furste. Han är oefterhärmelig, det går inte att jämföra honom med någon annan.”

 

Studier

  • 1933 – 1937 Konstindustriella läröverket, Helsingfors

Konstnär

  • 1937 – 1954 Arabia, Helsingfors
  • 1948 – 1949 Richard Ginori, Italien
  • 1954 – 1958 Rörstrand, Sverige
  • 1958 – 1988 Arabia, Helsingfors

Utställningar

  • 1952 Wärtsilä, Helsingfors
  • 1955 Bonniers, New York
  • 1956 Wärtsilä, Helsingfors
  • 1958 Wärtsilä, Helsingfors
  • 1964 Wärtsilä, Helsingfors
  • 1965 Formes Finlandaises, Paris
  • 1958 Wärtsilä, Helsingfors
  • 1971 Wärtsilä, Helsingfors
  • 1973 Nordiska Kompaniet, Stockholm
  • 1976 Nordiska Kompaniet, Stockholm
  • 1977 Stockmann, Helsingfors
  • 1978 Savonlinna Operafestival, Nyslott
  • 1979 Wärtsilä, Helsingfors
  • 1980 Nordiska Kompaniet, Stockholm
  • 1984 Wärtsilä, Helsingfors
  • 1985 Rörstrand, Sverige
  • 1989 Konstindustrimuseet, minnesutställning, Helsingfors
  • 1990 Ekenäs Museum, minnesutställning, Ekenäs

Birger Kaipiainens arbeten i bl.a. följande samlingar

  • Konstindustrimuseet, Helsingfors
  • Röhsska Museet, Göteborg
  • Nationalmuseum, Stockholm
  • Malmö Museum
  • Konstindustrimuseet, Köpenhamn
  • Akademimuseet, Genua
  • Brera Galleria, Milano
  • Museet för nutidskonst, Kyoto

Pris och utmärkelser

  • 1938 Kordelinska stiftelsens stipendium
  • 1951 Diplome d´Honneur, Milano
  • 1959 Svenska Kulturfondens stipendium
  • 1960 Grand Prix, Milan
  • 1961 Gold Plaquette Gualdo Tadino, Italien
  • 1963 Pro Finlandia
  • 1960 Grand Prix, Montreal Expo
  • 1970 Finska statens och Helsingfors stads konstpris
  • 1972 Illum designpriset
  • 1977 Titeln Professor
  • 1982 Prins Eugen -medaljen
  • Birger Kaipiainens gata och Birger Kaipiainens gård i Arabiastranden i Helsingfors

 

Artikel om Birger Kaipiainen i Wikipedia.

 

Dekorativitet är det äldsta mänskliga besatthet. Om det är kastrerad bort, blir man en ynkling.

Birger Kaipiainen

 

Fantasi kostar ingenting. Det har inga gränser och ingen kan säga var fantasi slutar.

Birger Kaipiainen

intervjuades på sin 60-årsdag i Helsingin Sanomat

Jag hatar monotoni och förenklingar. Och de som förenklar, de hatar mig.

Birger Kaipiainen

 

Kontakt

Kuovi Oy, FO-nummer 2699106-8

Metsäkukantie 4 F 11, 02330 Espoo, Finland

info [at] kuovi.fi

Telefon: +358 10 324 60 60

 

Fråga eller ge feedback!